Uno, Gynning Och En Kex Choklad

Jag sitter här, klockan 22:45 och funderar på vad jag ska ta mig till. Sängen känns som det rätta valet. Idol på 4an står på i bakgrunden, inget jag valt själv då tvn stått på i några timmar utan att jag orkat ta mig för att stänga av den. Där ser jag en övertänd Carolina Gynning (heter hon så?) som gör allt för att synas och få sina minuter av fame, en sån människa kan jag känna ett sådant förakt emot Men samtidigt så försöker hon inte spela någon annan, hon är ju bara sig själv.Hon kommer ju från "Big Brother-Skolan" så vad kan man annars förvänta sig. Var tog de Tv-serier vägen som man gjorde allt för att inte missa?!Då snackar jag serier som höll Rederiet klass. Som för mig var något utöver det vanliga, det var såpa-porr för mig//Uno kom tillbaka!//. Jag minns att morsan alltid köpte hem Kex choklad till mig som jag fick sitta och stoppa i mig. Torsdagar var lill-lördag!

Jag känner att det här börjar sväva iväg nu och bli lite för positivt vilket skrämmer mig. Var kommer all den här energin ifrån? den positiva energi som jag går hela dagar och letar efter men som aldrig går att finna. Men så fort klockan slår 22:00 så kommer den fram. Jag känner att jag skulle kunna fortsätta i några timmar till men då vet jag att morgondagen blir ett helvete. därför kommer jag avbryta nu. kommer stänga ner och försvinna in i en vila, eller varför inte koma, som kommer vara i cirka 7 timmar då klockan ringer och en ny dag startar. Jag hoppas att "22-känslan" kommer infinna sig direkt, men något säger mig att jag kommer få leta vidare efter den, eller vänta tills klockan slår 22.